Enkätundersökning om värden i landskap i nordiska UNESCO biosfärområden

Forskningen genomförs genom en internetbaserad enkätundersökning, där boende och besökare i Vattenriket och Nordhordland bjuds in att berätta vilka nyttor de får från naturen. I enkäten ställs frågor om var i reservaten som besökare och boende går för att nyttja och njuta av naturen, och vad det är som gör dessa platser viktiga för dem.

I enkäten ombeds deltagare att peka ut platser på en karta. Denna metod kallas ”deltagande kartering” (”participatory mapping”), och kan användas för att integrera olika aktörers perspektiv i landskapsförvaltning och planering. Metoden PPGIS (”Public Participation Geographical Information Systems”) kan bidra till vår förståese för hur ekosystem bidrar till människors välmående och genererar nyttor till samhället, samt hur dessa bidrag och nyttor är spridda på ett heterogent sätt i landskapet. Detta kan ge oss insikter om hur landskapet möter olika människors behov och har många olika funktioner för samhället.

Denna studie är utvecklad i dialog med Kristianstad Vattenrike och Biosfärkontoret vid Kristianstads kommun, samt med Nordhordland biosfärområde och kommunen Alver i västra Norge. Studien leds av Katja Malmborg, forskare vid Universitetet i Bergen, tillsammans med professor Inger Elisabeth Måren, forskaren Jarrod Cusens och tekniker Silje Östman. För datainsamling och analys av resultaten från Vattenriket står även masterstudent Marleen Schwarze och forskare Lisen Schultz vid Stockholm Resilience Centre. Studien är del av forskningsprojeket ”BIOSPHERE: Activating local resources; cultivating regional cooperation for sustainable land-use” vid Universitetet i Bergen, Norge. Studien bygger vidare på tidigare forskning i Nordhordland om naturens bidrag till människor och samhället, genomfört av Jarrod Cusens och Alicia Donnellan Barraclough vid Universitetet i Bergen.

Studien använder sig av en blandad forskningsmetod. Först kommer den internetbaserade enkäten att samla in två typer av data: (1) Genom PPGIS samlas georefererade datapunkter (platser) där naturen bidrar med nyttor och välbefinnande till människor; (2) 5 enkätfrågor om platser som är särskilt speciella för deltagarna, inklusive en inbjudan att ladda upp fotografier av platsen (så kallad ”photo elicitation”). Därefter kommer boende och besökare i biosfärområdena att bli inbjudna att delta i en kort intervju om särskilt omtyckta platser. Utöver ökad förståelse för hur naturen bidrar till människors välmående i biosfärområdena, så kommer denna blandade forskningsmetod kunna bidra med nya insikter om de typer av värden som kan fångas och undersökas med de olika verktygen kartor, foton och intervjuer, samt hur metoderna kompletterar varandra.

Resultaten från enkätundersökingen och intervjuerna kommer att öka vår kunskap om de olika nyttor naturen bidrar med och som värdesätts av boende och besökare i respektive region. Utöver Nordhordland och Kristianstad Vattenrike, kommer liknande studier att genomföras i två anda nordiska UNESCO biosfärområden, Vindelälven-Juhttátahkka i norra Sverige och Skärgårdshavet i södra Finland. Detta möjliggör jämförelser av resultaten mellan dessa fyra nordiska biosfärområden, vilket kommer att bidra till vår mer generella förståelse av värden i de dynamiska landskap som biosfärområden utgör. Det kommer även att ytterligare öka vår förståelse för användningsområdena för metoden deltagande kartering (”participatory mapping”).